För mig betyder det inte så mycket längre , det är mest för att hålla koll på när saker och ting bör hända. Dagar blir till månader som blir till år i en hisnande fart.

2013 måste jag säga har i stort sett varit toppenbra, jag har fått goda kvitton på B-kullen så det artar sig bra hitills. Betty Boop blev BIR i Åstorp, hon har placerat sig alltid i toppskiktet , en fantastisk tik. Blaise blev BIM  i Rättvik också hon en kanonfin tik som har en spårnäsa utan dess lika . En riktig arbetshund , hon löser alltid sina "uppdrag" . Det har gått bra på utställning och det tränas både spår och lydnad.

Visst är jag ånger att jag inte tog en kull till på Assi men känner man att man inte orkar så är det så. Jag är glad över att mattar och hussar fixar sina små med glans.

Frank Sinatra har kommit till oss, det är bara att hålla i hatten och hoppas att han håller ända fram och faktiskt så tror jag att han gör det. Han bor tre mil från mig så det är inte långt.

Vi har haft läger, MH som brukligt tillsammans med Chefka's, kanontrevligt som vanligt. Längtar redan till nästa års läger som vi kommer att anordna v.26 .

Vi har gästat lite rasspecialer även i år .  Det blev Tervakoski som har bortåt 250-300 Hovawart anmälda varje år, Norge och två rasspecialer i Sverige.

2014 kommer vi gästa Tyskland & Tervakoski , det är vad som bestämt sen får vi se om det inte halkar fler in på agendan.

Det mest spännande är att detta år har Gunilla Pöchhacker kommit med i Kenneln , Gunilla har också ett gediget intresse för vår ras och det känns  kanonbra eftersom jag inte har möjligheter att ta kullar frekvent utan som nu när jag avstod att ta kull på Assi, då har det varit möjligt. Jag kan inte se att hundar som bör gå i avel inte brukas.

Det är ju så att syns du inte finns du inte . Det är inte bara för det praktiska utan för att Gunilla är en av mina bästa goaste vänner som jag stortrivs med och mer än gärna har i mitt liv .

Själv har jag varit på läger med Tova två gånger en gång utan hund och en med, kanonkul. Jag fick även vara med när min goda vän Lotta hade sitt läger med Jan Gyllensten så nu är det bara att träna på.

Jag kommer inte att orda mer om detta år som gått utan nu ser vi fram emot ett 2014 som innebär att jag kommer att tävla igen....Jag är ju sån och kommer alltid att vara att sitta i skogen och vänta på spåret ha lagt sig är så skönt och att följa hunden i spåret och se hur de utvecklas är härligt.

Jag har haft över tjugo år nu med Hovawart, två kullar i mitt kennelnamn, rest land och rike runt träffat både hundar och folk som lärt mig enormt mycket. Jag har fått både positiva och negativa erfarenheter under dessa över tjugo år med rasen och det är ju inte konstigt, det är ju som det bör vara. Det som kanske stör mig mest är att jag varit med om  alldeles för mycket och att de människorna jag respekterat förr för deras kunskaper har jag tappat förtroendet för.

Lite foton från de sista dagarna 2013 innan vi gör bokslut för detta.

Jag saknar snön men det innebär att det går att spåra och det är inte fy skam det heller. Nu önskar jag ett 2014 där hemlösa får någonstans att bo, cancerns gåta blir löst, att vi får ett samhälle där vi slipper ha tiggare på gatorna , där alla barn har möjlighet att få äta sig mätta och få en trygg barndom, där gamla och sjuka människor får den vård de behöver , att det får bli någon rättvisa i världen. Jag önskar hur mycket som helst att mina nära och kära ska må bra, fred på jorden och att vi alla handlar ekologiskt för världens bästa.

Kram alla och GOTT NYTT 2014 , önskar att jag sitter här 2014 och önskar er ett underbart 2015. 2016 har vi RM igen :)

Tack Maria, Gunilla, Kerstin, Lotta , Lotta, Lotta och alla andra som jag tycker mycket om för att ni finns i mitt liv.

Och givetvis det bästa som finns Viggo, Alfred och goa familjen STOR KRAM

De lediga dagarna rusar fram med samma intensitet som annars, hundarna har fått massage, jultomten har varit hit och vi har varit på Bull-dog Café i Mora. Synd nog så har inte den riktiga julkänslan infunnit sig utan lyst med sin frånvaro. Saknar snön och avskyr detta regnväder, det ska inte vara så. Det är ju vinter och snart har första vintermånaden försvunnit. Att promenera , lägga spår bränner inga kalorier och inte blir det bättre av att jag har ett chokladbehov utan dess like. Jag skyller på detta väder, jag vet att det är orättvist men vad annat göra.

Lite bilder från vår årliga julfototagning, jag och Lotta har det till en härlig tradition att foto vårt julkort. I år var första gången min kompanjon Gunilla var med. Det blev så att vi tog fotot i omgångar eftersom det tar lite tid att få ihop allt. Men vi är nöjd. Det blir mörkt fort nu när inte ens snön lyser upp.

Mot eftermiddagen dök barnbarnen, min dotter och Cissi upp. Det var trevligt , det var länge sen så många goa mysiga  folk var samlade på samma gång. Cissi går utbildning till hundmassör och inte visste jag att det var beroendeframkallande. Hon masserade Bob & Dezz ordentligt och de var helt saliga. Dezz sov som en stock hela kvällen efteråt , nöjd som få .

Det är så härligt att ha trygga hundar som fungerar med barnbarnen, de bor ju inte här men alla hundar gillar när de kommer och vill vara närmast, det blir mer liv och rörelse i huset med smått.

Jag hade ett intressant prat med en person på facebook som hade inte så bra erfarenhet av Hovawart när det gäller deras sociala trygghet/självsäkerhet. Det var ingen nybliven hundägare utan en med lång erfarenhet av brukshundar. Det var ett intressant samtal eftersom hen kände inte mig ett någe men hen påtalade vikten av att vi tog detta på allvar med Hovawart som man inte kan lita på. Jag vill inte hänga ut någon i min blogg som har sunda åsikter och som jag ämnar hämta åsikter från fler gånger. 

" När man tittar på tester så har hoffarna ofta problem med socialiteten och med koncentrationen. Jag hoppas att hoffeuppfödare prioriterar socialiteten (hundens sociala självsäkerhet), en del resonerar så knasigt, de menar att hoffen i grunden är en vakthund och att de därför ska vara reserverade. Men en hund med vakt behöver inte vara socialt osäker. Jag tror inte att jag kommer ta en hoffe som valp igen utan då vill jag nog ha en unghund så att man lite enklare kan se vad för egenskaper som finns hos hunden" 

Det är alltid spännande med samtal som ger något som inte är friserat.

Lite bilder från utflykten till Mora och Bull-Dog café. Kommer ni till Mora så kan vi alla som var med rekommendera fiket. Tur att jag inte ätit frukost för en sådan smörgås mättade hela dagen lång. Det var Kerstin & Blaise, Gunilla & Elton och jag & Tima. En supertrevlig utflykt som vi gärna gör om.

Jag måste bekänna att jag inte skickat julkort i år, jag har skickat till dem jag vet att inte har facebook , jag blir alltid lika lycklig när jag fått vara i någon tankar även om det bara är för en sekundmen jag har varit där så jag uppskattar verkligen att hitta dessa i min mailbox och i min telefon .

Zickan och hans matte Anns hälsning kom i telefon, vilken fin pojk .

Lite hälsningar med avsändare

Från min vän Kricko och hennes Lars kom detta foto och en julhälsning

Från John & Jenny på Bergenhov

Från Gunilla och Elton

Från vår finaste Sinatra och Anna

Fick även en julhälsning från Goa Carola i Finland men tyvärr glömde hon kortet. Det gör inget det är tanken som räknas , kram till dig Carola

Så blev det julafton med Tomte och döm om min förvåning när jag fick paket, trodde först Tomten läst min blogg och då kanske dragit in julklapparna. Äh det är inte så farligt, jag är snäll även om jag är rak. Kan bara inte jaka med i allt tok som är . Min finaste julklapp i år var en härligt målad gunghäst.

Julen hos oss med hundar och ungar och inget hembryggt äppelvin .

Idag kom Cissi igen och masserade Tima & Assi, Dezz och Bobban försökte få till en gång till de också. Det var ju sååå härligt. Först blev det en långpromenad med Bobban & Nessa.

Sen dags för fika, massage och lite hundprat

Nog får jag lov säga att jag är glad i livet, mina älskade, kära runt om både två och fyrbenta. Jag får säga som Arja sjöng "Jag vill tacka livet som gett mig så mycket" Ha en fortsatt underbar jul mina goa vänner.

Att välja att använda sin hund i avel medför ett stort ansvar, gäller både hanar och tikar. Det är en grannlaga uppgift att leta avelsdjur som man tror på och som man kan stå för. Det är en hisnande resa man gör innan allt hamnar på plats och man kan se om man valde rätt avelsdjur. Det är ju så att hur mycket arbete man än lägger ner på att hitta rätt så är det gener och de kan spela spratt.

Men när jag hittade ett paket i brevlådan en dag med en God jul hälsning så kände jag att det är värt allt jobb jag lägger ner , jag blir så glad över att se dessa foton så det finns inte, tack snälla än en gång. Fina Zito med sin alldeles egna familj.

Decembernumret av Hundsport special damp ner i postlådan endera dagen och som vanligt lusläser jag den, det finns många viktiga grejer i den som jag och andra uppfödare bör ta till oss. En artikel ang. DNA-test och råden runt detta fastnade jag för. Det var sex viktiga punkter som togs upp bland annat är det ju så att oavsett om testet är svårtolkat, om testet inte är validerat för rasen, om sjukdomen är ovanlig i rasen eller kanske inte så allvarlig så måste du ta hänsyn till resultatet. Visar det sig att din hund är anlagsbärare så får du bara para med hund som är DNA-testad fri från den aktuella sjukdomen. Detta är fastslaget i djurskyddslagstiftningen. DNA- testa inte i onödan, ingen hund (eller annan levande varelse) är fri från genetiska defekter. Skulle det vara möjligt att DNA-testa för allt skulle du alltså upptäcka att din hund bar på anlag för en eller flera sjukdomar. DNA-test är utmärkta hjälpmedel i avelsarbetet om du väljer test som är kontrollerade/validerade för din ras och ger svar på om hunden bär på anlag för en allvarlig sjukdom som är relativt vanligt förekommande i rasen. Gäller inte det för testet är det bättre att avstå.De togs även upp det att DNA-test ger inte hela bilden, glöm inte att det finns massor av sjukdomar som det i dagsläget inte går att DNA-testa för. Dessa fel och brister har ofta ärftlig bakgrund och kan vara betydligt viktigare att se upp för i avelsarbetet än något som det för närvarande går att DNA-testa djuren för. Grunden måste alltid vara atttitta på hur dina tilltänkta avelsdjur och släktingar mår, hur de beter sig och att de uppfyller de grundläggande krav man kan ställa på avelsdjur i den aktuella rasen.

Jag håller med i allt som Helena Skarp skriver som hon sammanställt. Jag hoppas att alla medlemmar får ta del av Hundsport special för jag tycker den är superbra med sina artiklar om mångt o mycket.

Ingrid tapper har skrivit en artikel ang. valptester och det är ju som hon påtalar att det har historiskt sett gjorts flera försök att förutsäga en hunds framtida beteende genom valptester eller beskrivningar och som hon skriver så har det nästan aldrig lyckats. Några enstaka moment som till exempel apportering. Det visar sig att valpar som apporterar har större förutsättningar att bli polishundar(Slabbert, J.M 1998)

Jag har alltid sagt att det enda du kan se är att kasta en boll och kolla om hunden kommer tillbaka till dig så kan väl det vara positivt då :). I min värld som verkar överensstämma med mångas så förändras valpen över tid och det finns mycket som ska vägas in och innan man kan se vad blev det egentligen så får man nog lugnt invänta tills hunden är vuxen och det tar kanske tre, fyra år.

Jag beställde mig själv en julklapp, den dyraste  bärbara lampa jag någonsin ägt men som är välbehövlig på mina färder med hundarna i kolmörkret

Även min nya agenda ramlade ner , det gör livet lite enklare att ha en shysst almanacka

Dessutom har julkorten börjat ramla in , jag trodde alla skickade via facebook nu men visst blir jag hjärteglad över att folk tänker på mig även en kort sekund men att finnas i någons tanke är stort .

Nu har klockan sprungit iväg igen, jag la mig först somnade och vaknade igen satt mig vid datorn , det var så lugnt och skönt så tänket ramlade på.

Tänket var att jag skulle vilja ge en utomståendes syn på våra hoffar och att denna tyckte vi måste börja se upp med den sociala biten, vi kände inte varandra från början men jag hoppas och tror att personen känner mig mer nu. Men jag återkommer om detta.

Natti natti

Jag måste bara få berätta att jag hittade inget som var spännande i den. Slätstruken och tråkig, så kan det vara ibland och just nu har jag inget speciellt tänk om något egentligen. Rätt skönt att vara nöjd och inte låta något, några eller någon som inte begriper störa sinnesfriden men känner jag mig rätt och det gör jag så är det nog temporärt.

Ett glädjeämne är ju snön och Kicksparken för både mig och hundarna, det gör mig otroligt jämn i humöret att bränna iväg och njuta av skogen. Bilderna här är tagna av Micke innan jag drar iväg till skogs, Bobban, Assi och jag tog banvallen oplogad men som tur var så hade en bil åkt innan så det var att balansera på en mede och pulsa. Assi har en "vinnarskalle" mot sig själv, desto mer det tar emot desto mer tar hon i . Det är härligt med en sån rejäl hund, Bobban blir lite bortskämd  på det viset, han flyter med. Men jag ska ta honom själv och Kicka så han får se på allvar och att det är slut på sötebrödsdagarna. Tima & Dezz är duktiga att dra, det går bra för tjejerna . Vi tog en vända runt byn eftersom det är snö på vägarna men plogat så bra före.

I söndags blev det tidig uppgång halv fyra, trött som attan. Micke skjutsade mig till Djurås där Kerstin & Kricko mötte upp för avfärd mot Stora Stockholm och utställning. Jag behövde koppel och lite smått och gott, det är alltid roligt att besöka mässan. Förr ställde jag alltid någon hund men det har liksom avtagit mitt utställande. Gunilla ställde Våran Elda och hon fick ett Very Good denna gång. Maria uppfödning gick det kanon för hon blev BIM. Stort GRATTIS får vi utbringa.

Stockholmsresan avslutades hemma hos Maria med Gofika och pussande på hundar innan vi for upp till Dalarna igen. Jag försökte få till lite foton men inte blev det bra, jag publicerar några iallafall . Härligt att träffa folk som man inte träffar så ofta iallafall , det är alltid mysigt. En del saknar jag och en del saknar jag mindre och en del inte alls , tänk hur det kan vara.

Vilket konstigt blogginlägg , uddlöst .

Ha en mysig tisdagkväll mina vänner

Ena dagen i spårskogen och andra rejält med snö, jag klagar inte eftersom både jag och hundarna älskar Kicksparken. Så imorgonbitti blir det premiärtur  för säsongen.

Jag och Catarina var ut och spårade i tisdags, Bobban & Dezz fick bli med den gången. Dezz spår gick över stockar och sten, jag hade även gått runt lite för att göra allt lite mer roligt. Hon har fuskat vid apporterna men förra gången var det som poletten ramlade ner så hon plockade alla. Så det skulle bli spännande att se hur hon tänkte denna gång om hon fattat hela grejen och det hade hon till min stora glädje. Det behövs inte mycket när jag hittade knappen. Jag är ju alltid sen i starten som alla vet, våra hundar mognar ju sent så varför krångla till det.

Bobban fick ungefär lika spår.  Bobban tycker ju spåra ,det är det som ska göras och det är det som räknas men även den grabben markerar apporterna. Vi hade en toppendag och alla Catarinas hundar gick galant. Vi hade en toppendag.

Catarina hade glögg och lussebulle med , kan man ha det bättre , jag tror inte det.

Jag och Tima träffade Lotta och polaren Mulle en dag på klubben, Carina kom också med Nox. Det blåste som attan den dagen, det var nog en förkänning av Sven som kom senare. Finaste Timas öron stod rätt ut på ett foto så då blåste det .

Ni som inte vill läsa mitt tänk , sluta läs nu . Det är ok man ska inte utsätta sig för saker som tar energi. Därför väljer jag att skriva av mig mina tankar så lägger jag det åt sidan och ni väljer om ni vill läsa vidare.

Jag tänker på en av kommentarerna i förra inlägget angående SKKs data. och de tävlingar som redovisas där. Jag håller med Maria i detta . Gå in och titta på resultaten på hundarna som har förare som pratar om att de är ägare av en "arbetande" Hovawart, de som har täckning för det ser syns sällan i dessa forum. Nu är det ju så att vår Hovawart är inte uppdelad överhuvudtaget utan vi har en hovawart.

Det är rätt spännande att kolla detta och än mer spännande blir det när det finns folk på olika forum som vitt och brett diskuterar arbetande hundar och som inte presterar annat än en massa tävlingar i de lägre klasserna och får för sig att de ska tas på allvar men hallå har du dragit runt hundstackarn på över tio tävlingar i lydnadsklass I och inte fått ihop ett LP inser man inte då att det är något som det brister i. Jag tycker det är tragiskt att inte folk har den självinsikten utan fortsätter gå på i ullstrumpor och tro man är världsbäst, det är sånt som brukar slå tillbaka så det är bara och vänta och se.  Jag är så glad att jag fortfarande är ödmjuk för de som kan så mycket mer och att de är så villiga att låta mig ta del av deras kunskap  , det är det mest fantastiska att fortsätta lära.

Lite bilder från idag när jag nu lättat mitt hjärta, vilken glädje

Jag har även investerat i ett par nya kängor från Outnorth, superfina och galet sköna

Natti natti ser fram emot söndagen när jag, Kerstin & Kricko far ner till mässan och kollar runt. Vår älskade Elda ska ställas så vi håller tummar och tår för Gunilla och Elda